Ridkänsla, stelhet och hur det påverkar hästens välmående och prestation
Ridkänsla, eller känslan bakom tömmarna är ett direkt svar på hur stark och lösgjord hästen är.
En lösgjord och rörlig häst är mjuk och svingande att sitta på, svarar direkt på signaler och kan ge efter i sidled, framåt eller stanna upp utan problem.
Många saker kan leda till att en häst stumnar i kroppen och därmed slutar vara eftergiven och mjuk att rida/köra. Orsakerna kan vara ensidig träning, att ryttaren inte lyckats gymnasticera den regelbundet men även foder, vad den gör i hagen eller andra rutiner kan orsaka spänning.
Halkskador i hagen kan få ett bäcken att låsa sig. Tungt underlag i ett ridhus kan få kroppen att stumna. Lågintensiv och ensidig träning likaså. Orsakerna är många.
Ofta räcker det inte bara med att skaffa en bra tränare eller lägga upp bra träningsprogram, för ibland låser sig kroppen som en följd av lång tids överansträngning eller efter skador. Då kommer det vara svårt att släppa på spänning och det uppstår en kamp mellan ryttare och häst, eller mellan ryttaren, hästen och dess kropp som inte lyder.
Då kroppen låst sig på det här viset håller nervsystemet emot och det är svårt både att rida loss spänning samt behandla manuellt. Ibland går det med teknik och väl avvägd träning/rehab men ibland behövs något mer för att ”nollställa” systemet och återfå naturlig muskeltonus och rörelse i bindväven.
Då hästen känns skev och stum kommer det även kännas obehagligt och svårt att rida den. Det är mycket svårt att lära sig rida korrekt på en häst som inte släpper ner ryttaren i sadeln, eller som bär sig jämt och bjuder framåt.
Det kan vara en nyttig upplevelse att känna hur hästen upplevs fullt lösgjord. Det finns mängder av terapier, tekniker och metoder för att lossa på spänning och få en fungerande fysik. Det som är speciellt med Djupvågsbehandling är att den jobbar med bindväv och nervsystem i första hand och på ett sätt som tar sig innanför kroppens försvar på ett skonsamt sätt.
Detsamma gäller så klart för ryttaren. En stel och sned ryttare kommer påverka en i grunden lösgjord häst till att röra sig efter ryttarens snedhet. Ett sittben som trycker ner mer på ena sidan signalerar till hästen att böja sig åt det hållet. En uppdragen axel och låst rygg likaså.
Då både häst och ryttare är sneda och stela kan ridningen kännas oerhört utmanande.
Vad händer då en häst blir stel och förlorar sin elasticitet och samtidigt rids/tränas?
Den ökade spänningsgraden pressar samman ledytor och skapar friktion och nötning mot ledbrosk och ökat tryck på senfästen. Svikten och schwungen i hästens rörelser minskar också och det leder till sämre stötdämpning.
En häst som börjat låsa sig i framför allt den djupa muskulaturen kommer att få högre risk för förslitningsskador såsom senskador, ledinflammationer och smärttillstånd i nacke, rygg och bäckendelar.
Ibland hamnar man i en ond cirkel av att inte komma vidare framåt till de övningar som kan lösa problemen, på grund av spänning och dålig framåtbjudning eller snedhet i kroppen. Då fastnar ekipaget på en nivå som inte utvecklar dem vidare och sliter då man försöker töja på gränserna.
Här kan en behandling som löser upp blockeringar hjälpa till så att hästen kan komma mer till ro i både form och rörelse framåt.
Ridning ska kunna kännas lätt!
Även om man inte kommit upp på en svår nivå vad gäller övningar, så ska hästen kunna kännas mjuk och bärig på den nivå den befinner sig på. Den ska röra sig framåt med takt och i en avspänd form. Känns den stötig, stum och hård i handen känner den sig förmodligen inte så bekväm själv.
En stum rygg svingar hårt och slungar ryttaren ur sadeln. Takten går förlorad och hästen kan inte söka ryttarens hand på ett mjukt sätt. Kommunikationen blir sämre och grövre hjälper eller tydligare teknik blir nödvändig för att baxa kroppen runt och göra rätt saker på rätt plats.
En häst som inte bär sig mjukt kommer inte att kännas trevlig i handen. Tvingas den med teknik att ge efter fram kanske den tar utvägen att vika in nosen och gå bakom hand i stället för att få vara i fred. Det problemet kan vara svårt att komma ifrån så länge bakdel och rygg inte är eftergivna och hästen kan bära upp sig.
Många experimenterar med olika bett, men ett nytt bett påverkar inte funktionen i hästens kropp. Ett skarpare bett kan förbättra respekten för handen och ibland hjälpa till att få kontroll över bakdelen så den kan ”väckas upp”, men risken är att hästen släpper bettet och ryttaren förlorar kontroll både över bakdel och framdel.
Som komplement till en duktig tränare och ambitionen att lära sig rida bra, kan det vara väldigt nyttigt att prova att få hjälp med hästens fysik. Att få den rak, genomsläpplig och smärtfri i bindväv och muskler. Då kan ridningen få en skjuts framåt i utvecklingen och ryttaren får en känsla för vad som är ”rätt”.
Hur går det till?
Något som snabbt kan skapa rörelse i bindväven och släppa muskelspänningen via nervsystemet är Djupvågsbehandling. behandlingsmaskinen jobbar med vibrationer som svänger i frekvens och därmed ”neutraliserar” de nervsignaler som håller kvar krampen. Därmed kan vi få en fullt ut normal muskeltonus i delar som varit helt låsta länge.
Den skapar rörelse både djupt och brett och stimulerar även vätskemängden i kroppens glidlager. Muskler och bindväv börjar röra sig normalt igen och en läkning kan ta fart i delar som haft dålig cirkulation.
Många blir förbluffade då de tränar sin häst efter en Djupvågsbehandling då de upplever att motstånd de kämpat med länge plötsligt är borta och hästen bara gör.
Vi ser att hästar som får regelbunden Djupvågsbehandling inte får låsningar och förslitningsskador såsom ledinflammationer och överbelastade senor på samma sätt som stelare hästar. Vid veterinärkontroll har hästar som fått underhåll med behandlingsmaskinen varit helt utan anmärkning eller obalanser även efter hårda prestationer.
Vi har behandlat hästar som brukar bli slitna av tävling och träning och behöva ledinjektioner mot inflammation i sina sköra delar, och som ständigt känts oliksidiga. Dessa hästar har med underhållsbehandling med djupvåg sedan varit utan anmärkning hos veterinär efter en tuff säsong av tävlingar och fått betyget rak och jämn utan hälta.
Då mjukdelarna, bindväv och muskler återställs till normal funktion släpper ledblockeringar och senor får sin rätta tonus och slipper tröttas ut.
Det är tydligt att behovet av underhåll och behandling är större hos travhästar och ridhästar som tävlas hårt på toppnivå. De flesta hobbyhästar behöver bara en eller ett par behandlingar för ett tydligt resultat som håller länge.
Då kroppen ”låses upp” kommer en positiv spiral påbörjas och muskler kan utvecklas och kroppen byggas om. Vi har sett hästar som fått en behandling och sedan efter tre månader sett helt förvandlade ut och har klättrat i prestationsnivå från problematiska och diffust halta till att hoppa höjder och tävla.
Djupvågbehandlingen är behaglig och accepteras av alla hästar (undantaget de som kan vara rädda för klippmaskiner eller har väldigt ont då de till en början kan bli rädda). Den får snabbt resultat och dagen efter har de mesta spänningar släppt på djupet. Riktigt spända hästar kan behöva upprepade behandlingar men de flesta svarar bra på den första. Effekten är varaktig, men just travhästar och hårt tävlande hästar i t ex hoppning mår bra av upprepad behandling för att återhämta sig bra mellan starter och bibehålla full rörlighet efter träningsperioder med högre intensitet.
/Märta Lindqvist