Frågor till foderrådgivare Jenny Persson

Frågor till foderrådgivare Jenny Persson

Frågor till foderrådgivare Jenny Persson, som hjälper hästägare med frågor om foderstater och har många års erfarenhet både som rådgivare men även som amatörtravtränare och uppfödare.

Många hälsoproblem kommer liksom för oss människor, så även för hästar, från felaktig eller felanpassad kost. Här är Jennys svar på mina frågor om foder.

1. Vad är vanligaste frågan du får om foder?

Vilket kraftfoder/mängd som passar en viss grovfoderanalys, eller en hästs hull/temperament. Numera är det också en vanlig fråga vilket sockerinnehåll ett fodermedel har.

2. Hur brukar man utfodra hästar idag jämfört med förr?

Förr höll man sig mer till ren spannmål som havre och korn vilket innebär större intag av stärkelse och lite större risk för både mag- tarmstörningar och muskelproblematik om man ger större mängder kraftfoder. Idag är det många pelleterade färdigfoder och müsliblandningar på marknaden. Fördelen med det är att man kan sammansätta dem så att de blir mer skonsamma mot hästens matsmältningssystem samtidigt som energinutnyttjandet blir effektivare.

Man kan moderera stärkelsenivåerna, höja fiberandel och fetthalt, sätta till vitaminer/mineraler t ex. Som hästägare får du en färdig produkt där någon tänkt ut sammansättningen till din hästs foderstat och det erbjuds färdigfoder för både olika discipliner, hull och temperament.

3. Vad tycker du är största misstaget man gör med utfodring?

Nu när många hästar utfodras med ensilage och hösilage är det vanligt att man missar att det är en produkt som innehåller olika mängd näringsfritt vatten och ibland får hästarna helt enkelt för lite grovfoder (torrsubstans/fibrer) i förhållande till sin kroppsvikt för att man fodrar samma giva som av ett torrt hö. Detta ökar risken för mag-/tarmproblem och beteendestörningar/för lite tuggtid. Med detta följer ofta felbedömningar om grovfodrets näringsinnehåll då en analys ofta bedöms per kg foder. Alltså inklusive näringsfritt vatten.

Ofta ringer hästägare och säger att de har så dåligt proteinvärde i sitt grovfoder fast det i själva verket kan vara högt (per kg ts), det är bara det att hösilaget innehåller t ex 40 % vatten. Att då börja lägga till lusern och andra proteinrika fodermedel är en bit på väg till problem. När man jämför olika hösilage/ensilage bör man alltid göra det med värden per kg torrsubstans eftersom torrsubstansen varierar.

Digivande ston kommer ofta i kläm när det gäller deras extremt höga proteinbehov, särskilt ponnyston som anses lättfödda i vanliga fall. Bland högpresterande hästar är en stor miss att man inte analyserar sitt grovfoder, inte håller koll på vattenkonsumtion/flöde i vattenkoppar och att hästarna generellt sett får för lite salt och elektrolyter.

4. Hur bör man tänka beroende på om man har en häst som tränar lätt, medel eller hårt?

Många hästar klarar sig fint på bara grovfoder och mineraler. Det överutfodras en del med kraftfoder på hobbynivå. Grovfodret bör hålla ett näringsvärde som är lämpligt just för din hästtyp. Då får hästen äta så mycket grovfoder som möjligt oavsett om den är en lättfödd ponny eller en häst ur den mer krävande avelssektorn. Behövs det kompletterar man med ett kraftfoder som passar till grovfodret och hästens arbete/temperament.

För högpresterande trav-/galopphästar bör man undvika större proteinöverskott. Det kommer då ofta rapporter från kunderna om att hästarna blir utan ”extraväxel”. De blir lite tunga i benen och ospeediga och svettas mer än vanligt och blir stumma i muskulaturen. Vi har tillräckligt svårt att få i hästarna den mängd salt och vatten de behöver på den nivån så det är ingen fördel att förlora onödig vätska. Kolla ditt flöde i vattenkopparna om du använder det. Ger den mindre än 8-10 liter/min bör man erbjuda vattenhink vid sidan.

5. Vad skulle du beskriva som foderrelaterade sjukdomar/problem hos hästar?

Många foderrelaterade sjukdomar kommer av överutfodring i förhållande till arbete (korsförlamning/kolik/fång). En vanlig missuppfattning är att det då alltid måste röra sig om överutfodring med kraftfoder men en häst kan även bli sjuk av att överutfodras genom att äta ett grovfoder som håller mycket högre näringsvärde än vad den behöver och gör av med. Det går alldeles utmärkt att som C-ponny äta som ett fullstort digivande sto om man erbjuds ”fel” grovfoder och då ökar risken för kolik, fång, övervikt och med det olika välfärdssjukdomar som blir allt vanligare.

Näst efter det beror det ofta på för låg grovfodergiva, för långa ätuppehåll och för stora stärkelserika kraftfodergivor i förhållande till arbetet, inte sällan i kombination. När det gäller att undvika korsförlamning räcker det oftast inte med att bara se över foderstaten, som bör hålla hög fetthalt, låg stärkelse, utan man måste även tömma hästens glykogendepåer strikt regelbundet med typ en intervall varannan/var tredje dag.

6. Vad säger forskningen om foder just nu?

De senaste åren har det varit mycket fokus på hästars sockerintag och fodermedels sockerinnehåll. Fokuset kring sockerintag tenderar att i vissa fall bli väldigt förmänskligande utifrån populärvetenskapliga artiklar. Man diskuterar allt från karies, till insulinresistens och olika typer av hormonrelaterade sjukdomar och det blir lite lätt hysteri. Ibland känner jag mig rädd för att säga att vanligt gräs/hö innehåller 10-20 % socker för då vet jag att det är risk att hästen kommer att få för lite grovfoder. Visst ska man hålla sockernivåerna låga men normalt är detta inget problem för friska och normalviktiga hästar.

För en häst med t.ex. EMS så har det dock stor betydelse med varje %. Det har också gjorts en del försök med högpresterande hästar på grovfoderfoderstat. Min erfarenhet, baserat på kundernas uppgifter, är att det är svårt att få en likvärdig intensitet i en forskningsmiljö som det är i professionella verksamheter IRL och jag är inte imponerad av de tävlingsresultat som kommit fram på enbart grovfoder. Men jag är en förespråkare av fri tillgång på grovfoder!

7. Hur ska ett bra hästhö vara?

Det beror helt på vilken kategori häst man har. Jag tycker att det ska hålla ett värde som gör att man kan ha hästen på så nära fri tillgång som möjligt utan att den ska bli fet och till dem som behöver mer än så kan man komplettera med lämpligt kraftfoder. För lättfödda typer kan det vara 8 MJ/30-40 g smb rp/kg ts och det räknar jag även som ett lämpligt proteinvärde för högpresterande, men önskar då högre energiinnehåll. För digivande ston/avvanda föl ser man gärna energi på 8-10 MJ och proteinvärde på 70-90 g smb rp/kg ts.

8. Hur väljer man kraftfoder?

Det är skillnad på kraftfoder och kraftfoder. Vissa är stärkelserika och andra håller låg stärkelse och hög fiberhalt. Låg stärkelse och hög fiber-/fetthalt är alltid en fördel för hästens matsmältningssystem men ibland behövs det mer explosiv sammansättning för att få de temperamentseffekter som en del önskar.

Om man utgår från sin höanalys kan man sedan lägga till det kraftfoder som passar. Ibland behövs det moderat med protein, ibland lite och ibland mycket via tillskott. Energiinnehållet i siffror varierar oftast mindre, däremot påverkar det förstås vilka råvaror energin kommer ifrån. Vi kan nog slå fast att vissa hästar är havrekänsliga t ex. Det är inte bara inbillning och/eller överutfodring från hästägarnas sida.

Relaterade inlägg