Hästbalansmätning – Förstudie

Kan vi mäta och påvisa förbättrad balans och symmetri hos hästar efter Fasciabehandling

Syfte

Syftet med studien är att undersöka om vi med hjälp av termografi respektive applikationen Sleip kan mäta och på ett tydligt sätt visa asymmetri och obalans hos hästen. Om och hur hästens balans går att mäta samt om det går att se en förändring/förbättring av balans och symmetri efter fasciabehandling.

Bakgrund

De allra flesta hästar är, liksom vi människor, naturligt asymmetriska, oliksidiga. Då hästen rör sig i ”vilt” tillstånd har det en evolutionär fördel och utgör inga problem då den inte utför något större arbete. Däremot med en ryttare på ryggen, i dressyr, hoppning etc. måste den förändra sin tyngdpunkt och balansera om sig för att bära vikten mer jämnt på alla fyra benen. I annat fall innebär det en ojämn belastning av leder, muskulatur och fasciastrukturer, med spänningar, kompensationer och försämrad rörlighet till följd. Över tid kan förslitningsskador utvecklas men det kan även bidra till akuta skador på grund av försämrad proprioception i en stum vävnad. Spänningar och skador kan också göra att hästen utvecklar större asymmetrier och kompensationer som i sin tur orsakar försämrad rörlighet och ohälsa hos hästen.

Likaså är de flesta ryttare oliksidiga och i obalans vilket ytterligare försvårar för hästen som även måste kompensera för detta.

Skador kan leda till långa konvalescenser och mycket lidande för både hästen och dess ägare. Det innebär också stora ekonomiska kostnader med veterinärvård och rehab. Att istället regelbundet ge förebyggande friskvårdsbehandling för att hålla hästen smidig och förbättra dess liksidighet, underlättar för att stärka och träna hästen med jämnare belastning.

Bakgrund Fascia

Fascian är ett kontinuerligt kollagennätverk med ett flöde av grundsubstans som brer ut sig i hela kroppen, från huden till skelettet. Den finns runt varje cell, runt om och inuti varje organ. Den bidrar bland annat med stöd och struktur, mekanisk kraftöverföring, transport av substanser, glidfunktion mellan vävnader och kommunikation mellan celler och kroppsdelar. Den ger organen sin form, den håller ihop och håller isär, den tar emot och avlastar tryck och har stötdämpande funktion. Dessutom är en välfungerande fascia livsviktig för ett starkt immunförsvar.

Fascian anpassar sig efter behov och belastning. Sammansättning och proportioner av ingående substanser varierar därför för att klara kraven som ställs. Får en vävnad ständigt ökad belastning kommer fascian att stärka upp den vävnaden för att klara belastningen, vilket också innebär ett minskat flöde av grundsubstans. Det flytande flödet, grundsubstansen, består bland annat av stora vattenbindande molekyler, varav hyaluronsyra är den mest förekommande. Hyaluronsyran ändrar snabbt egenskaper allt efter belastning, utifrån och inifrån, till exempel rörelse och pH.

En obalanserad snedbelastning innebär att fascians flöde kommer att ändra viskositet och bli mer trögflytande i den överbelastade vävnaden. Flödet minskar, trycket ökar, vävnaden blir stum, vätskebrist gör att glidförmåga och rörelse i området minskar och fascian kan ”klibba ihop”. Det innebär också ett ökat tryck på nervreceptorer med ökad smärta och försvårad kommunikation till följd. Trycket på blod- och lymfcirkulation ökar också med försämrad syresättning av celler och försämrad bortförsel av slaggprodukter till följd. Det ökade trycket i vävnaden resulterar i ökad kollagenproduktionen för att stärka upp det överbelastade området.

Den fascia som omger muskelceller och finns i muskelvävnad benämns ofta myofascia och utgör en betydande del av individens rörelsefunktion och biomekanik.

Fascians funktion, smidighet och flöde är således helt avgörande för hästens och människans rörelsemönster och hälsa.

Metod och material

Hästar

Fyra ridskolehästar ingick i studien, sto 18 år, sto 14 år, valack 14 år och sto 10 år. Alla hästar var i full träning/arbete på ridskolan och hade inte haft någon hälta eller skada under de senaste tre månaderna före mätning och fasciabehandling.

Mätning av rörelseasymmetri

Asymmetrier mättes med applikationen Sleip, som är ett verktyg för att mäta rörelseasymmetrier hos häst.

Hästarna filmades med Sleip före och efter fasciabehandling. Filmningen gjordes enligt Sleips anvisningar, bakifrån och framifrån på rakt spår och på volt i vänster respektive höger varv.

Termografi

Flöde och värme i vävnaden mättes med hjälp av termografikamera, före och efter fasciabehandling, enligt systemet bild framifrån, från vardera sidan och bakifrån.

Okulär besiktning med palpation

Före behandling men efter termografin palperades hästarna igenom av terapeuterna för att notera spänningar.

Fasciabehandling

Fasciabehandling utfördes med två maskiner, Atlasbalans M1, av utbildade fasciaterapeuter. Behandling utfördes samtidigt på vardera sidan, efter systemet basbehandling, i 45 minuter per sida. Direkt efter behandling promenerades hästarna på rakt spår i 15 minuter.

Resultat

Iakttagelser efter fasciabehandling

Generellt – Förändring syns på samtliga hästar

Termografi – Förändring syns på samtliga hästar

Exempel termografi från sidan före och efter behandling där man ser hur värmen över rygg och kors ökat och jämnat ut sig

Sleip – Samtliga visade någon förändring på ett eller flera ben. På vissa ben ökade asymmetrin medan de minskade på andra. Vänster bakben mer opåverkat.

Bild 2 Exempel presentation av diagram i Sleip. Efter behandling är cirkeln mer koncentrerad kring centrum.

Slutsats

Okulärbesiktning med palpation utförs alltid av terapeuten. Det blir dock en subjektiv bedömning som ej är mätbar och därmed svår att visa för den som är oinsatt.

Termografin visar ökad och mer utbredd värme vilket tyder på att flöde och cirkulation förbättrats. Ökat flöde, mer uppvätskad fascia resulterar i friare rörelser, vilket också överensstämmer med den okulära besiktningen av hästarna. Hästen kan stå uppställd på uppbindningsplats då en person fotograferar. Kan krävas två personer beroende på storlek på utrymmet.

Sleipmätningen visade förändring på något eller flera ben för samtliga hästar. Vänster bakben var mer opåverkat än de övriga. För Sleipmätningen behöver man ha tillgång till upp mot 40 m hårdgjord plan yta (asfalt, betong) för filmning på rakt spår. Därefter ska byte ske för longering på mjukt, plant underlag (ridbana, ridhus). Kräver två personer, en som filmar och en som manövrerar hästen.

Fasciabehandlingen utfördes som en basbehandling, vilket innebär att terapeuten behandlar efter ett förutbestämt schema och inte fokuserar på problemområden även om hen upptäckte sådana vid genomgång och palpation. Det är troligt att resultatet blivit annorlunda om man hade arbetat mer problemlösande i fasciabehandlingen.

Man kan inte förvänta sig genomgående positiva förändringar vid mätning direkt efter en behandling då effekterna fortsätter i vävnaden flera dygn efter. Mätning och behandling varje vecka hade troligen påvisat en tydligare trend.

Både termografin och Sleipmätningen visar på förändring efter behandling. För att kunna utläsa tydliga påvisbara resultat är en längre studie där förändringar följs upp över tid att föredra.

Framtida studier med mätning av stående belastning med vågar under varje ben är önskvärt. Då kan ett direkt värde fås som visar hur hästen ändrar sin tyngdpunkt under och efter behandling. Detta kan kombineras med fotografering av hästen från vardera sidan samt uppifrån (ställning med inbyggda kameror) för att se hur hållning och balans förändras. Värden kan lagras i en app för att jämföra utveckling över tid.