Vanliga problem hos travhästar
Travhästar arbetas på en helt annan nivå än hästar i de flesta andra grenar. De utsätts för mer påfrestningar både i fart, intensitet och skaderisken är hög.
Då de hela tiden ligger på gränsen och töjer på sin förmåga att springa mycket fort, och då de i träning pressar sin styrka och uthållighet, så är det ofrånkomligt att de bygger upp spänning i kroppen. Av upprepade pass, där hästen fått förhöjd mjölksyrenivå och sedan inte återhämtar sig med noggrann nedvarvning, följt av dagar med uppmjukande övningar och rörelse får de en förtjockad och stram bindväv och korta muskler.
Den ökade spänningsgraden pressar samman ledytor och skapar friktion och nötning mot ledbrosk och ökat tryck på senfästen. Svikten och schwungen i hästens rörelser minskar också och det leder till sämre stötdämpning.
Upprepad ansträngning där kroppen jobbar på sin högsta nivå kan även skapa en blockering i nervsystemets muskelspolar som gör att musklerna inte klarar att släppa sin kontraktion. Följden blir spända muskler som inte går att vila bort, stretcha ut eller massera loss. Vävnaderna är då ofta för ömma och irriterade för att hästen ska kunna ta emot massage med bra resultat.
Vanligt är att travare står i liten hage utan så mycket tillfälle till rörelse eller på box många timmar – vilken inte heller underlättar för att bibehålla full rörlighet. En häst som börjat låsa sig i framför allt den djupa muskulaturen kommer att få högre risk för förslitningsskador såsom senskador, ledinflammationer och smärttillstånd i nacke, rygg och bäckendelar.