Behandling av travhästar: Tankar och fallbeskrivningar

Fasciaterapeuten Märta Lindqvist delar tankar och fall om behandling av travhästar

Hittills är det nog travarna som det blivit störst och tydligast resultat på av Djupvågsbehandling (läs mer om det här).

Här kommer lite mer tankar kring varför samt några fallbeskrivningar.

Det är otaliga gånger jag stått och behandlat en travare och tänkt att ”det här kommer ju aldrig att gå!”. Omöjligt att en så öm och stel häst kan bli bra, och snabbt dessutom. Det har ofta känts som stora renoveringsprojekt med stelhet och ont mest överallt.

Men så hör ägaren av sig helt förbluffad och berättar att hästen blivit som förvandlad efter bara en behandling! Det finns hur många exempel som helst.

Då dyker ju tanken ”varför!?” Upp i huvudet.

Min teori så här långt, (den kan ändras snart haha…) är att travarna tränas så intensivt med ganska dålig återhämtning i form av lugn rörelse där slagg får lämna kroppen och kroppen sakta får återgår till vila.

Att gå från full löpning med hög puls, forsa rätt in i stallet och ställas i duschen, sedan på med täcke och in i box för att äta, går helt emot allt jag tidigare lärt mig om hästar som ansträngt sig.

I gamla handböcker beskrivs det hur hästen ska promeneras vid hand tills den är absolut torr, om den blivit svettig. Den ska masseras med halmviskor om det inte finns möjlighet till att skritta sig torr. Den ska torka långsamt och inte förlora värme för snabbt, framför allt skritta så långt innan den kommer in i stallet att andning och puls återgått nästan till det normala.

Den intensiva träningen där man tränar mjölksyretoleransen och alltså töjer på gränsen för vad hästen klarar av hela tiden måste ju sätta spår. Speciellt då få travare kan gå ut i stora hagar eller skrittas efter passen. (Det hinns inte med, eller finns sällan plats för stora hagar på anläggningarna)

Resultatet av det då? Jag gissar att det försämrar glidfunktionen i hästens fascia. Muskler ska glida mot tunna hinnor och skikt av bindväv. Hästen har stora fasciaytor som ska kunna röra sig och medverkar till flödet i små blodkärl och pumpar blod och vatten genom fascians nätverk och strukturer. Om den här rörelsen stannar av, lagren klibbar ihop och skikten under huden och mot muskler går trögt, så stryps även utrensning och ämnesomsättning i vävnaderna.

Då bindväv (fascia) har 6-10 gånger mer nervändar än muskler har, kan man tänka sig att det här kan orsaka diffus men skarp smärta och obehag att röra sig hos en häst.

De flesta jag behandlat som fungerat dåligt har blivit genomgångna av veterinär en, två eller massor av gånger. De har kanske hittat någon led att behandla men hästen har betett sig exakt likadant efteråt.

Alla de här hästarna har haft väldigt ont i sin bindväv, det vill säga under huden. Huden känns även torr och rynkar sig över de delar som sitter fast. Musklerna under är givetvis stumma de med.

Eter en stunds behandling har de ofta släppt i de ytliga lagren och dagen efter helt igenom.

Det har hänt att hästägare (rätt strama karlar) fällt en tår då de plötsligt sitter i träningsvagnen bakom en häst som dansar fram i stället för knycker sig ojämt fram.

Ett exempel på framgång var ett varmblod som ägarna gett upp med. Han blev ridhäst åt frun efter att alla veterinärer sagt sitt och provat allt de tyckt vara lämpligt. Men hon tyckte inte han fungerade i skogen pga sin snedhet och ovilja att sadlas. Han fick en Djupvågsbehandling, förändrades totalt, sprang som en dröm och fick gå provlopp. Han hade bara gått i skogen den sommaren men sprang klockrent i provloppet och anmäldes till start.

De följande tre månaderna tog han pengar i varje start, trots ibland otursamma lopp.

Han tog pengar, blev placerad och vann. Ca 70 000 sprang han in under den relativt korta tiden innan han fick vintervila.

En annan häst med våldsamt öm kropp men fräscha leder i benen fick behandling. Han hade riktigt ont och jag kunde inte gå in så djupt i lagren. Efter behandlingen var han enormt mycket finare och kunde trava ut, men fick en dipp igen och blev jättedålig och tappade traven efter någon veckas träning. Man såg att han var rejält försurad på blodprov och han fick en kur mot det. En behandling till (där han var markant mycket mindre öm och gick att behandla mer rejält) och han kom tvåa. Därefter hade han ett oturslopp med diskning men sedan vann han och tjänade 27 000 på de tre starterna.

Det finns så många exempel, och jag gissar på att de här hästarna får så ont på grund av sin hårda träning kombinerat med dålig återhämtning och nedvarvning.

En annan aspekt på travares muskelproblem är att det kan räcka med ett riktigt jobbigt lopp för att en ansträngd kropp ska ”gå i lås”. Nervfunktionen som styr muskelkontraktion kan ”gå i chock” och knyta sig och den spänningen är väldigt svår att komma ur med enbart vila. Massage manuellt kan göra för ont så de slår ifrån sig och inte kan ta emot hjälpen.

Min egen häst fungerade fint med travträning och utegång i lösdrift där han promenerade av sig sina slaggprodukter och höll sig fin i muskulaturen. Det kombinerat med dressyrarbete alla dagar han inte gick snabbjobb/intervaller.

På grund av de här fina resultaten är det oerhört spännande att behandla travare!

/Märta Lindqvist

Relaterade inlägg