Rolf Göran Bengtsson – Ett år med mästaren
Märta Lindqvist berättar om senaste året med Rolf Göran Bengtsson:
- Vad lär man sig av att behandla Rolf Göran Bengtssons hästar i ett år?
- Hur är det egentligen att följa superhästen Casall Ask i tävling efter tävling?
- Och hur kändes det att vara på plats när ett helt års arbete ställdes på sin spets, under dryga 70 sekunder, i finalen av Global Champions Tour 2016, i Doha, Qatar.
Rolf Göran Bengtsson gjorde 2016 till ett spännande år
Det här året har varit helt späckat med upplevelser och möten. Jag ska nu begränsa mig till att skriva om det kanske häftigaste som hänt under 2016 nämligen hur det har varit att få följa mästarna Rolf Göran Bengtsson och hans fantastiska Casall Ask.
Det är faktiskt få stall jag följt så pass regelbundet och varit så engagerad i nästan varje tävling. Ungefär en gång per månad under året har hela stallet utanför Hamburg fått behandlingar och dessutom har jag och Atlasbalans åkt med ut på större tävlingar. Detta har gett så mycket bättre förståelse för högpresterande hästar och för hoppsporten i stort. Här ska jag försöka berätta om året som gått, från första besöket i Itzehoe i norra Tyskland till den stora finalen i Global Champions Tour i Qatar som gick av stapeln i november.
Det hela började i november 2015 med att jag och Hans Bohlin åkte ner till stall Bengtsson-Kristoffersson utanför Hamburg för att visa vad behandlingsmaskinen skulle kunna göra för hopphästarna där. Rolf hade själv fått behandling för sin smärtande ljumske innan men aldrig provat få någon häst behandlad.
Jag visste inte riktigt vad som var sagt eller vad som skulle ske, bara att vi fått chansen att åka dit och visa hur hästar kan hjälpas av Swedish Fascia Vibes. Hans Bohlin som utvecklat och tillverkar maskinen ville diskutera hur vi skulle kunna hjälpa till med underhåll av hästarna så jag åkte med för att utföra själva behandlingarna – då jag både jobbat länge med behandlingsmaskinen och ännu längre som hästmassör med Genuin svensk massage. Vi irrade runt ett tag innan vi hittade till Evi Bengtssons anläggning där Rolf just då hjälpte sin fru med lite teknikputs inför en större tävling.
Det är alltid intressant att känna in läget på folk och situationer och jag märkte att här är det lite tidspress, nu är vi på ett ställe där alla vill vara och sälja in sina produkter. Här är det bäst att gå rakt in på det intressanta – prata häst. Form, rörlighet och takt. Det var dessutom inte bara tidspress på grund av eventuellt ointresse, utan på riktigt.
”Jag har 30 minuter på mig att diskutera Swedish Fascia Vibes” – Rolf Göran Bengtsson
Rolf berättade att han hade ca 30 minuter på sig att diskutera innan han skulle iväg till Doha för GCT-final och det fanns inte riktigt någon tid över för småprat. Jag berättade vad jag såg i Evis häst som just hoppade inne i ridhuset och med den kom vi snabbt överens om vad som var begränsat i hästens rörelsemönster. Det finns inget bättre än att få prata häst med proffs! Min nervositet över det obehagliga ”demonstrera och sälj in din grej-momentet” försvann direkt.
Lärdom 1: Prata om att förbättra det som är bra, snarare än att lösa fel
En tanke om det där med att komma in och titta på andras hästar. Det är nog viktigt att inte bara leta fel, inte se det som att alla hästar har något som ska ”lagas” utan mer fokusera på att målet är finslipande och utvecklande av svagheter som ju de flesta individer har. Att påpeka avvikelser som ”fel” känns negativt och tråkigt. All rörelse är rätt, men kan oftast utvecklas till något ännu lite mer taktfast, flytande, kraftfullt eller vad man nu söker. Ibland gör kroppen ont, men inte alltid trots att det finns saker att jobba med. Det kan finnas mer välmående att hämta även ur en smärtfri kropp. Vi kan nå lite mer lätthet, flow och energi.
Första fasciabehandlingen av RGBs hästar
Vi bestämde snabbt att den aktuella hästen vi tittat på skulle få en behandling samt några av de yngre i Rolfs stall efter att han åkt iväg till sin tävling. Jag dras alltid med en känsla av att ”det här kommer nog aldrig gå…”
Men vis av erfarenhet nu efter ett par år med maskinen vet jag att det i de allra flesta fall går att släppa på mycket gamla spänningar på kort tid och att man kan få stora förbättringar på en behandling.
Den första hästen som fick behandling var ganska rejält stum i sin djupt liggande ryggmuskulatur och var svår att forma, samla och böja. Med bra teknik gick den fint men arbetade absolut inte självmant i den runda formen utan ville fjädra tillbaka till att gå lång och rak.
Efter den första behandlingen uppstod faktiskt ett lugn och vi hann med både att dricka kaffe och behandla ryttarna själva. Anspänningen av att kliva in i det här sammanhanget med allt det innebär av att vilja att göra perfekta behandlingar, se rätt saker, säga rätt saker och inte vara för på och i vägen släppte för att det ju var så genomtrevliga människor vi var på besök hos.
Tillbaka i Rolf Göran Bengtsson stall
Därefter åkte vi till Rolfs stall och jag gick igenom en häst som fortfarande är lite av en favorit. En högrest och väldigt vacker men spänd och harhjärtad valack. Han hade fastnat i ett spänningstillstånd som är ganska vanligt på den typen av hästar. De där som hör allt, ser allt, har enormt hög energinivå och stark flyktbenägenhet. Det känns lite som att de fastnar i en ond cirkel av sin egen anspänning och kroppen går i lås bokstavligt talat. Bakdelen var hård och stum och halsen i ett höjt läge som en staty.
Hästen tog emot behandlingen med viss stress men det verkade vara samma typ av stress som den alltid var fast i ändå, så med försiktig approach gick jag igenom hela kroppen på den för att hjälpa den ur sitt tillstånd av mental och fysisk spänning. Dessa hästar må ha hur duktiga ryttare som helst, men den sortens spänning rider man inte ur så lätt då den väl hakat upp sig.
Det lyckosamma för oss som ville visa behandlingsmaskinens effekt utan att snacka så mycket, mer låta ryttarna själva känna effekten i hästen, var att just de här hästarna svarade kanonfint. Andreas Erni som var ”stable jockey” upplevde en stor förändring vid morgonträningen följande dag och vi fick en lång rad hästar att behandla.
Lärdom nr 2: Låt kunden uppleva resultatet
Jag har alltid tyckt, och har med tiden blivit mer och mer säker på, att det bästa sättet (för mig i alla fall) att jobba på är att låta kunden själv bedöma om det är rätt och bra för dem. Inga argument i världen kan övertyga om behandlingen inte känts bra eller haft avsedd effekt. Då är det bara tänk om göra rätt som gäller.
Om ryttaren fortsätter att uppleva hästen som sned och stum så är den förmodligen sned och stum. Om snedheten beror på ryttarens egna skevhet och spänning så bör ändå hästen svara och kännas fin direkt efter en lyckad behandling.
Behandling var 5e vecka
Efter det första besöket har jag åkt ner till Hamburg ungefär var femte vecka. Ibland har vi varit med på större tävlingar för att behandla lite kort efter resan dit och som uppmjukning första dagen av en tävlingshelg. Det har varit ett bra tillfälle att även behandla andra ryttare och hästar på toppnivå. behandlingsmaskinen har på rekordtid blivit välkänd i hoppeliten.
En sak som jag tyckt har känts så skön är att hela teamet och maskineriet kring Rolfs hästar är vattentätt. Alla är så proffsiga och sköter ridning och daglig hantering så väl att jag inte behöver analysera något runt omkring, snarare få chansen att lära mig mer. Jag har kunnat slappna av i att bara fokusera på min uppgift, att hitta spänning i hästarna och jobba med den. Annars är analys över en kunds/hästs hela liv en stor del i behandlingen. Att hitta vad som skapar bekymmer. Här är det finputs och underhåll som gäller.
Rolf är enormt bra på att bygga hästar konsekvent över lång tid. Grundträningen är noggrann och hästarna starka och rörliga. Ändå finns det alltid något att jobba med som på de flesta hästar. På grund av de höga hindren som ska hoppas över och landas efter, samt olika exteriör och genetiska svaga punkter uppstår det viss spänning. Det har varit häftigt att få följa ett sådant stort gäng av fina hästar över lång tid och se dem bygga sig förbi sina svaga punkter.
Häftigast av alla är så klart Casall Ask, som med sina 17 år gjort en fantastisk säsong. Han har alltid varit sund och stark, men kanske lätt dragit på sig en torrhet i vävnaderna. En sådan torrhet kan ge lite långsammare reaktioner så det har mitt fokus legat på. Att ha fullt flöde i motorn bak samt hålla bogen, som gärna vill ta mer vikt och bli stummare, loss och rörlig.
Han är så rolig att jobba med, njuter av behandling och man får gärna ta i från tårna så att det känns. Han är som en urkraft som man inte knuffar undan i första taget. Han vet vem han är och vad han kan. Han tar emot sin service med nöjd min och somnar eller äter gärna under tiden.
Det har hänt mycket under året. Alla prestationer som jag inte fått se live har ändå utlöst glädjevrål vart nyheten än har nått fram.
Vi har fått träffa massor av spännande personer och skickliga hästmänniskor. Precisionen hos skötare och ryttare är inspirerande. En person som varit ett stöd och vän under året är osteopaten George Oduro. Han har fått stå ut med tusen frågor och har berättat och resonerat om allt möjligt som har med ridning, behandling, hästtyper och annat intressant att göra. Han jobbar med alla toppryttarna inom flera discipliner och bor nära Rolf, så vi har setts på de tävlingar vi varit på och även i Rolfs stall. Det är så himla skönt med människor man lätt kan resonera med och lära sig av!
Grand Champions Final i Doha med Rolf Göran Bengtsson
Den stora finalen då. Det var som att ju bättre det gick i Global Champions Tour desto mer läskig kändes finalen, ju bättre vinstchansen såg ut att bli desto mer nervositet.
Det fanns mycket som bidrog till spänningen. Att jag gillade alla i stallet så mycket, tyckte så mycket om hästarna, såg det enorma arbete som låg bakom framgångarna. Att Rolf varit så nära flera gånger men ändå inte fått vinna hela serien.
Alla som håller på med hästar vet hur känslig dagsformen är, hur svårt det är att vara helt på topp då det gäller och våga slappna av mellan testen och ta igen sig. Casall hade förmodligen känt av pälssättningen lite under hösten och var inte helt på topp under Oslo horse show och blev ”bara” trea. Sådana påminnelser om alltings skörhet gav magont då finalen och allt allvar kring den tornade upp sig.
Mina egna svaga nerver kan knappt hantera att se hoppning på teve så att följa uppladdningen på nära håll var nästan lite för spännande. Jag och killarna i Atlasbalans åkte med till Oslo horse show, som var en förberedelse för Doha. Helgen efter åkte jag ner till Hamburg för en till sista genomgång innan avfärd till Qatar. Sedan åkte vi efter till Doha och fanns på plats under tävlingen.
Väl där låg allvaret som en vibrerande filt över hela området. Det fanns knappt någon publik så någon lättsam feststämning var det inte tal om. Skötare, ägare, ryttare hade över lag en spänd framtoning och jag ville mest hålla mig långt ur vägen, men redo att hoppa fram vid behov.
Behandlingsmässigt så gjorde jag en genomgång av båda hästarna under den fria fredagen innan finalen. De kändes både på topp. Vibrerande av en lugn men påtaglig energi. De vilade bra och såg mentalt redo ut. De vet vad som är på gång, men tar det cool och äter och vilar. Clarimo hade lite anspänning kanske relaterat till värmen, men Casall kändes i absolut toppskick. Han fick mest en peppande kort behandling över hela kroppen.
Själva finaltävlingen var gastkramande jobbig. Då startfältet var på ca 40 hästar, Rolf skulle hoppa sist och häst efter häst rev. Det såg så vansinnigt svårt ut att hoppet flög upp och ner i kroppen. Om alla de där duktiga river och river, hur ska det gå?
”Rolf Göran Bengtsson and Casall Ask…
De red in och dominerade första omgången på ett kattlikt sätt.
Edwina Tops Alexander, den stora titelutmanaren, rev ut sig från vinstchans direkt och det stod då klart att Rolf vunnit den stora titeln redan efter första rundan. Där var det ju läge att börja fira direkt men det återstod ju en möjlighet till att vinna även själva klassen vilket ju vore som lök på laxen.
”Rolf Göran Bengtsson and Casall Ask… Rond Two”
Så kom de in och hoppade fint och felfritt i omgång två.
”Rolf Göran Bengtsson and Casall Ask… Jump Off”
För att sedan göra en omhoppning med så sanslöst snäva svängar och sådans flyt att de VANN. Jag var helt knäckt. Alla var som galna, folk hoppade omkring och tårarna rann men Casall såg ut att mysa av kaoset med en min av ”Det där var väl inget”
Att få se den prestationen var helt magiskt. Speciellt efter att ha fått följa stallet så pass länge innan. Segern var så extremt välförtjänt att jag fortfarande går och småmyser av tanken. Ekipaget vann för första gången hela Global champions Tour, för första gången tre delsegrar på ett och samma år och så att få vinna klassen just på finaldagen… Magiskt!
Sedan vann ju Clarimo Ask och Rolf laghoppningen tillsammans med Nicola Philippaerts (Team Paris Jets) också, så helgen var maxad!
Nu är 2016 snart slut och vi får se vad som sker nästa år. Detta år har varit fyllt av resor, behandlingar, möten med fantastiska hästar, människor och tävlingar, nästan så att huvudet känns överfullt och det ska bli riktigt skönt med lite jullov och reflektion.
Varma hälsningar/ Märta!